Hotelltak besöks allt för sällan.

Igår kväll fick jag och en kompis någon jävla ide om att vi skulle testa att ta oss så högt upp som möjligt i ett hotell i centrala Jönköping. Hur vi kom upp på taket minns ingen av oss, men hänglåset med tillhörande nyckel som jag fann i fickan i morse kan nog vara en ledtråd. Vi hoppade över till ett hus som låg bredvid och tog oss ner därifrån med en trapp på utsidan av huset. Där nere var det stopp, dörrar åt alla håll men inga som gick att öppna.

När vi tröttnat på att rycka i dem så började vi knata upp igen. Halvvägs uppe kommer det ut två tjejer från hotellköket och börjar gapa på oss. Vi snackar ihop oss och går ner och säger att vi letar efter Von Svensson. De släpar med oss till hotellreceptionen och ringer polisen. Min kompis försöker låta insatt och förklarar för dem att de bryter mot lagen om de håller kvar oss där mot vår vilja, så de lät oss motvilligt gå och vi gick hem och kollade på film.

Firmafest 2 & 3

Den andra firmafesten hölls på en krog i Söderköping. Jag var väldigt full. Jag råkade spilla ut ett glas med whiskey-cola grogg på sekreterarens tröja. Hon blev vansinnig, reste sig upp och stormade iväg. Jag försökte be om ursäkt men det gick inte, så jag satt trött kvar och drack det som var kvar i glaset. När sekreteraren kommit några meter ångrade hon sig, vände tillbaks och gav mig en stenhård lavett på kinden bakifrån. "Aj" och "oj" hördes från de andra gästerna. Jag rörde inte en min och fortsatte dricka, det ska till mycket för att jag ska bli aggresiv när det är någon jag känner som blir våldsam. Inget av detta kom jag ihåg dagen efter, jag fick höra allt på jobbet.

Den tredje firmafesten urartade än mer. Jag hade sagt upp mig några veckor tidigare, vilket med facit i hand nog var bäst för alla parter. En månads uppsägningstid hade jag, så den sista stora festen skulle jag kunna följa med på. Vi skulle ner till tyskland över en helg. Jag hade inte druckit på flera månader innan detta på grund av trilskande myndigheter. Men nu var det alltså dags.

På bussen klockan sex på morgonen öppnade jag första ölen. Jag drack väldigt mycket under dagen men höll mig någorlunda städad ända tills eftermiddagen när vi kom till tyskland. Innan vi kom till hotellet skulle vi köpa lite billig öl och sprit att ta med hem. Jag öste en kundvagn full med sprit, men när jag skulle betala så funkade inte mitt visakort av någon jävla anledning. Jag blev förbannad, försökte ringa min bank i sverige, vilket inte funkade då jag inte fattade att jag måste skriva +46 först. Jag kastade jobbtelefonen i backen så delarna flög åt alla håll, bad en tysk att "esse mein scheisse" och gick till bussen och tjurade.

Väl framme vid hotellet fick jag en nyckel, en jobbarkompis fick hjälpa mig att låsa upp dörren. Jag gick in och däckade i soffan, klockan var runt fem på eftermiddagen har jag för mig.

Jag vaknade av att hotelltelefonen ringde. Klockan var nio och bussen skulle precis gå iväg till någon jävla julmarknaden, men den hoppade jag över. Jag såg inte min resväska så jag frågade om den var kvar i bussen, men det var den inte, några kompisar hade tagit upp den åt mig. Vad bra tänkte jag och lade på, men väskan gick inte att finna.

Jag gick ut och letade reda på en liten affär där det fanns en uttagsautomat som mitt kort fungerade i. Jag handlade lite hygienartiklar så jag skulle kunna duscha och borsta tänderna, och tömde butiken sprithylla.

Jag spenderade dagen framför tysk MTV och försökte få i mig lite alkohol så jag skulle klara av att träffa arbetskamraterna sen.

De kom tillbaks tidig kväll. Tydligen skulle en till ha sovit i mitt rum. Han hade bankat allt vad han orkade på dörren dagen innan, utan resultat. Det visade sig att han stått vid fel dörr. Han fick sofa på en soffa hos några andra den kvällen.

Vi gick ner till hotellresturangen och åt och drack. Sen gick vi vidare till en liten bar på hotellet. Nu var jag riktigt full igen. Min chef har senare liknat det hela vid en herrelös brandslang med fullt blås på, jag var överallt och jag lät illa. Jag raggade på en milt efterbliven eller jävligt full tant i 50 årsåldern. Hon snackade tyska och jag pratade svenska och skrattade när jag trodde att hon sa något roligt. Flertalet besökare skrattade halvt ihjäl sig. Jag beställde in drinkar och sa till bartendern att hon bjöd mig. Sen blir det svart.

Jag vaknar klockan fem på morgonen på golvet ute i en korridor. Jag har spytt lite överallt på heltäckningsmattan. Nyckeln till mitt rum har jag gett till arbetskamraten och den här gången är det han som låst mig ute. Jag tar mig ner till receptionen och ber om att få ut en till nyckel. Jag måste ha sett helt bedrövlig ut, men det gick bra.

Dagen efter får jag veta att jag däckat på en soffa i baren. De flesta av dem andra hade gått och lagt sig, det var bara tre stycken kvar. Bartendern kom med en vagn för resväskor som de försökte köra mig på, men jag stretade emot så de fick bära mig istället. Väl uppe på elfte våningen hade jag börjat spy, och därefter hade jag rusat in i trapporna och neröver. Varför vet ingen. De andra tröttnade på mig och gick och la sig.

Den bussresan hem var lite seg...

Hallucinationer och mardrömmar

Hallucinationer och mardrömmar är ett spännande fenomen, och jag tänkte dela med mig av några egna erfarenheter på området.

På vägen hem från en tredagars supning på ett nyår för ett antal år sedan började det lite smått. Jag satt fram på passagerarsidan. Vi lyssnade på hög musik, och i musiken hörde jag människor som pratade och skrattade. Jag trodde att ljuden kom från de som satt i baksätet, men så var inte fallet.

Vi återvände till dalarna och åkte hem till chauffören. De ställde sig och rökete medans jag gick in i det kolsvarta garaget och letade efter en lysknapp. När jag är längst in, där lampan ska finnas, får jag syn på en gubbe i en rullstol till vänster om mig. Jag stannar till, men återfår snabbt fattningen. "Inte fan sitter det en gubbe där, det måste vara något annat", tänker jag och går fram till tingesten. Jag petar till uppenbarelsen där huvudet ser ut att vara. Huvudet faller ner på gubbens bröstkorg, och börjar sakta vrida sig upp mot mig samtidigt som han pustar till högt. Jag går med snabba steg ut därifrån, något skärrad, och låtsas som ingenting. Jag säger bara att jag inte hittat lysknappen, så de inte ska tro att jag är galen.

Givetvis så fanns det ingen gubbe där inne, men en kärra med stora hjul på som måste ha satt fart på min fantasi. Något som skulle kunnat fungera som substitut för ett huvud fanns dock inte där.

På roskilde -05 fick jag min andra hallucination. Jag vaknade till mitt i natten och såg två barnhuvuden ligga i fotändan av tältet. Även här insåg jag att hjärnan spelade mig ett spratt. Jag petar till ena huvudet, men det hjälper inte. Fortfarande ett huvud. Jag tog upp ett av dem och tittade noga på det. Det visade sig vara mina skor.

Mina båda hallucinationer har dykt upp när jag festat hårt några dagar i sträck. Så till mardömmarna.

Jag ligger barbröstad på golvet uppe i ett litet torn, det är fyra-fem våningar högt. På en säng bredvid mig sitter en naken tjej och spelar gitarr. Tivolit vi befinner oss på stängde tidigare idag, och kaos har utbrutit. Jag ställer mig upp och går bort till ett fönster. I huset mittimot hänger det människor i hängsnaror i några av fönsteren. De påminner mig om gardiner. Nere på gatan går en kutryggad man förbi, efter sig släpar han en livlös kvinna. Hon ser ut som en porslinsdocka i ansiktet.

"Varför blir det alltid såhär när nöjesparker stänger?" tänker jag.

Den nakna tjejen kommer fram till mig, omfamnar mig och kysser mig passionerat. Sen spyr hon svart blod i ansiktet på mig och jag vaknar.

Låt oss säga att man är på väg hem från krogen, och en dam är på väg åt samma håll. Man går så där jobbigt nära varandra. Är det då okej att stanna upp och hälsa på damen i fråga med frasen "Hej, jag är inte hagamannen, ska vi åt samma håll?"

Hon svarade kort och koncist och tog upp sin mobil och ringde en kompis. Kan det vara så att jag fullt ut tagit steget från att vara måttligt charmig till att bara vara jävligt konstig?

Det var hursomhelst en trevlig afton! Förutom en lite tönt som stod och spelade Allan när jag skulle ut och röka. Jag hörde honom säga att han var så "jävla förbannad" och att han skulle kunna "smälla på den där jävla nazzen på käften". Jag såg att det var mig han pratade om, så jag gick fram till honom och hans kompis och ställde mig precis bredvid honom och tände en cigg. "Han kommer nog slå dig på käften snart", viskade den ena till den tuffa. Efter en lång tystnad, jag hann börja på min andra cigg, så gick de därifrån.

I övrigt var det en trevlig kväll!

Ny lägenhet på gång.

Kontraktet är påskrivet, om mindre än en månad flyttar jag och en kompis in i en trea i Jönköping. Strax därefter bör internet finnas tillgängligt så jag kan börja skriva igen!

Frust.

Jag har och kommer att ha väldigt dålig tillgång till internet de närmaste månaderna. Jag ska försöka uppdatera bloggen så ofta som jag kan ändå, och jag kan glädja er med att de senaste helgerna har bjudit på en del äventyr att berätta om... Det kommer, förr eller senare.

Firmafest, del 1

Föga förvånande för er så är jag en katastrof på firmafester. Gratis sprit klarar jag helt enkelt inte av. Då jag ska till Tyskland nästa helg med firman på festligheter (vilket lär sluta i katastrof, särskillt då jag av diverse orsaker inte kunnat dricka något förrens nu på ett antal månader), så tänkte jag värma upp med att minnas de tidigare festerna. Jag har varit på fyra stycken, två av dessa har slutat mindre lyckat.

Den första jag var på var en julfesten för två år sedan. Tidigare det året hade jag övernattat i fyllehäktet ett par gånger, vilket ledde till att jag blev tvungen att lämna leverprover i ett halvår för att få behålla körkortet. Det blev nyktert den kvällen alltså, och således ganska lugnt.

Nästan ett år efter det hade vi flyttat till nya lokaler, vilket såklart skulle firas med pompa och ståt. Mycket för firman viktigt folk skulle komma. Jag anlände ett par timmar tidigare än alla andra. Jag slängde i mig några öl medans jag väntade, så när de andra började dyka upp var jag redan ganska rund under fötterna. Jag hälsade på lite folk och slängde i mig några glas av champangen som det bjöds på.

Sedan var det dags för maten och ännu fler öl. Den förre ägaren höll tal och jag släppte några sarkastiska kommentarer.

Efter det minns jag att jag slängde i mig något glas whiskey. Sen blir det svart. Vad jag minns därefter är att jag vinglar runt i mitt bostadsområde och testar nyckeln till varje trappuppgång för att lista ut var jag bor.

Jag vaknar dagen efter med kläderna på. Bakfyllan jag har placerar sig utan tvekan på min topp fem lista. Av kläderna att döma försökte jag dricka en hel del rödvin på festen också. Jag ligger i sängen till klockan sex på kvällen, då blir jag tvungen att springa och spy.

Jag får höra en del när jag kommer till jobbet dagen efter. Som jag misstänkte drack jag en hel del rödvin också. Sekreteraren hade sagt åt mig att sluta spilla hela tiden. "Jag spiller aldrig" hade jag svarat, nersölad av drickat. En minut senare hade jag tömt glaset på chefens finkavaj.

Varje gång jag hade ställt mig upp hade jag lyckats skicka iväg stolen bakåt. På så vis hade jag haft sönder en av dem. En annan hade gått sönder när jag försökt krama chefen.

Jag hade fått skjuts hem av några festdeltagare, och de hade fått peka åt vilket bostadsområde jag bodde i när vi kom fram.

Det var första gången jag var full med firman, och jag fick fortsatt förtroende även efter denna tillställning. Jag redogör för nästa firmafest lite senare.