söndag 27 maj 2007

Firmafest 2 & 3

Den andra firmafesten hölls på en krog i Söderköping. Jag var väldigt full. Jag råkade spilla ut ett glas med whiskey-cola grogg på sekreterarens tröja. Hon blev vansinnig, reste sig upp och stormade iväg. Jag försökte be om ursäkt men det gick inte, så jag satt trött kvar och drack det som var kvar i glaset. När sekreteraren kommit några meter ångrade hon sig, vände tillbaks och gav mig en stenhård lavett på kinden bakifrån. "Aj" och "oj" hördes från de andra gästerna. Jag rörde inte en min och fortsatte dricka, det ska till mycket för att jag ska bli aggresiv när det är någon jag känner som blir våldsam. Inget av detta kom jag ihåg dagen efter, jag fick höra allt på jobbet.

Den tredje firmafesten urartade än mer. Jag hade sagt upp mig några veckor tidigare, vilket med facit i hand nog var bäst för alla parter. En månads uppsägningstid hade jag, så den sista stora festen skulle jag kunna följa med på. Vi skulle ner till tyskland över en helg. Jag hade inte druckit på flera månader innan detta på grund av trilskande myndigheter. Men nu var det alltså dags.

På bussen klockan sex på morgonen öppnade jag första ölen. Jag drack väldigt mycket under dagen men höll mig någorlunda städad ända tills eftermiddagen när vi kom till tyskland. Innan vi kom till hotellet skulle vi köpa lite billig öl och sprit att ta med hem. Jag öste en kundvagn full med sprit, men när jag skulle betala så funkade inte mitt visakort av någon jävla anledning. Jag blev förbannad, försökte ringa min bank i sverige, vilket inte funkade då jag inte fattade att jag måste skriva +46 först. Jag kastade jobbtelefonen i backen så delarna flög åt alla håll, bad en tysk att "esse mein scheisse" och gick till bussen och tjurade.

Väl framme vid hotellet fick jag en nyckel, en jobbarkompis fick hjälpa mig att låsa upp dörren. Jag gick in och däckade i soffan, klockan var runt fem på eftermiddagen har jag för mig.

Jag vaknade av att hotelltelefonen ringde. Klockan var nio och bussen skulle precis gå iväg till någon jävla julmarknaden, men den hoppade jag över. Jag såg inte min resväska så jag frågade om den var kvar i bussen, men det var den inte, några kompisar hade tagit upp den åt mig. Vad bra tänkte jag och lade på, men väskan gick inte att finna.

Jag gick ut och letade reda på en liten affär där det fanns en uttagsautomat som mitt kort fungerade i. Jag handlade lite hygienartiklar så jag skulle kunna duscha och borsta tänderna, och tömde butiken sprithylla.

Jag spenderade dagen framför tysk MTV och försökte få i mig lite alkohol så jag skulle klara av att träffa arbetskamraterna sen.

De kom tillbaks tidig kväll. Tydligen skulle en till ha sovit i mitt rum. Han hade bankat allt vad han orkade på dörren dagen innan, utan resultat. Det visade sig att han stått vid fel dörr. Han fick sofa på en soffa hos några andra den kvällen.

Vi gick ner till hotellresturangen och åt och drack. Sen gick vi vidare till en liten bar på hotellet. Nu var jag riktigt full igen. Min chef har senare liknat det hela vid en herrelös brandslang med fullt blås på, jag var överallt och jag lät illa. Jag raggade på en milt efterbliven eller jävligt full tant i 50 årsåldern. Hon snackade tyska och jag pratade svenska och skrattade när jag trodde att hon sa något roligt. Flertalet besökare skrattade halvt ihjäl sig. Jag beställde in drinkar och sa till bartendern att hon bjöd mig. Sen blir det svart.

Jag vaknar klockan fem på morgonen på golvet ute i en korridor. Jag har spytt lite överallt på heltäckningsmattan. Nyckeln till mitt rum har jag gett till arbetskamraten och den här gången är det han som låst mig ute. Jag tar mig ner till receptionen och ber om att få ut en till nyckel. Jag måste ha sett helt bedrövlig ut, men det gick bra.

Dagen efter får jag veta att jag däckat på en soffa i baren. De flesta av dem andra hade gått och lagt sig, det var bara tre stycken kvar. Bartendern kom med en vagn för resväskor som de försökte köra mig på, men jag stretade emot så de fick bära mig istället. Väl uppe på elfte våningen hade jag börjat spy, och därefter hade jag rusat in i trapporna och neröver. Varför vet ingen. De andra tröttnade på mig och gick och la sig.

Den bussresan hem var lite seg...